wahaizi

"Har alla i ditt land så långa ögonfransar?"

"Du är lik en ryska, vit hud och hög näsa"

"Ditt hår är väldigt mycket"

"Har du nån folkdräkt?"

Nu har jag rött läppstift och ska strax åka och dansa salsa. Mitt rum är lite rörigt. Men idag fick jag två röda koppar som det står Nescafé på när jag köpte en burk kaffe. I och för sig lurade de mig att köpte den 5 kuai dyrare och påstod att det var extrabilligt. Men kopparna är ju fantastiska... Det står åtminstone på kinesiska också. Så det är nästan en souvernir...

Nya rykten säger att stängningen av gymmet beror på att OS-lag ska träna där...

P.g.a. oroligheterna i Tibet kommer skolans gym och lokalen där vi övar sparring stängas nästa torsdag. Tränaren fick reda på det igår. Han ska leta efter en ny lokal och så länge får vi träna utomhus. Vi förstod inte riktigt varför det skulle stängas, men enligt honom vill de stänga platser där massa utlänningar träffas eller något sånt. Så att vi planerar några protester. Det känns inte riktigt som att det är i gymmet folk diskuterar politik som mest. De borde ju snarare stänga caféer som the Bridge och Starbucks och framför allt inte låta oss gå i skolan, i klassen är det ju 100 % utlänningar.

Det är tydligen ett beslut på regeringsnivå i alla fall enligt Jianqiu och inget vi kan göra nåt åt. Väldigt exotiskt. Plötsligt märker man att man bor i en diktatur.

Och youtube har förresten varit borta i flera dagar. Går inte ens att nå via seenoip eller anonymouse. Jag hoppas att det kommer tillbaka, det gjorde det förut...

Jaja, i helgen har jag i alla fall ägnat mig åt mycket kinesiska nöjen såsom billig shopping på den nyöppnade mycket närbelägna klädmarknaden (de hade Cheap Monday, jag kände mig så patriotiskt. Inte för att jag någonsin ägt att par CM-jeans eller gillar dem extremt mycket, de var rätt över-hypade ett tag, men ändock...) och tittat på piratkopierad Sweeney Todd (Depp kan faktiskt sjunga. Inte Bonham Carter dock.)

Självklart har jag även studerat och slagit folk. Nu vill jag ett ett s. k. kinaäpple, och då är det svårt att skriva, så zaijian.

Matplatsen, precis när man kommer in genom ytterdörren.


Vardagsrummet...


...med kylskåpet...


Mitt rum


Pettsonalmanackan!



Köket (stort med kinesiska mått)


Badrummet


Det var allt för idag. Plupp plupp.

Ikväll blir det inflyttningsfest. Snart ska jag göra små välkomstdrinkar med jordgubbar i. Och sen får vi se hur många det egentligen blir. Jag tror runt 30.

Jag vet att jag fortfarande inte lagt upp några bilder på lägenheten. Kanske imorgon när det är städat efter festen igen. Men jag lär vara väldigt trött imorgon, så kanske segar jag bara hela dagen.

Idag var det soligt och himlen var smogblå. Alltså bättre än smogmulet, men inte lika bra som klarblå (och det är den faktsikt här ibland).

Hyresvärden kom med en ny dvd-spelare till oss (eftersom det ingick en i möbleringen och den stod med i kontraktet, men den ville inte läsa några skivor). Så nu har vi en fungerande dvd och behöver inte köpa nån för att sedan dumpa.

Preliminärbokade en biljett hem om låååång tid. Men det är bra att göra det tidigt skulle jag tro. Bara drygt en och en halvtimmes mellandlandning i Helsingfors. Den 30:e juli 15:55 beräknas jag återvända. Så ni kan planera in det.

Jag skulle hemskt gärna äta en mantou till, men det är inte middagstid förrän efter mitt hårda arbete (gong fu) så jag borde inte äta mig för mätt på ångat bröd nu. Efter nästa form ska jag kanske börja öva svärd. Det ni.

Vår städerska är här nu. Det känns jobbigare. Det känns konstigt att ha nån som städar åt en. Jag kände mig tvugen att sitta och plugga hela tiden medan hon städade så att jag åtminstone gjorde något vettigt medan hon jobbade. Men sen hade jag gjort både dagens och morgondagens läxor och en massa extra. Jag vill träna, men jag kan inte gå hemifrån eftersom Sigrid inte är hemma (hon möter en kompis på flygplatsen).

En jobbig sak är att jag får huvudvärk titt som tätt. Eller då och då i alla fall, vilket är en oroväckande utveckl
ing eftersom jag nästan aldrig fick det förut.


Den bortre byggnaden bor jag i, på femte våningen.

Nu diskuterar jag amerikanska partiplattformar med Mike och orkar inte skriva mer. Ciao!

Tyvärr hann jag inte få fram kameran i tid för att få med hur den här bilen drivs, förutom hann som puttar på bakifrån. Det sitter nämligen en där fram och trampar.

Igår pluggfikade jag med några klasskamrater på ett café. Jag gick och beställde en stor latte. Mannen i kassan slog in beställningen och tog betalt. Bekom disken stod en annan personalman som tittade på och lite längre bak satt en personalkvinna och åt.

Efter att ha slagit in beställningen rörde han sig mot espressomaskinen, stannade upp, tänkte en stund. Sedan frågade han om jag hade beställt en stor latte. Jag sa ja. Han sa att han hade råkat slå in fel, han hade slagit in för en liten latten. Var det en stor jag ville ha? Ja sa ja, en stor.

Han började trycka på pekskärmen. Pip pip pip. Den andra personalmannen tittade på. Pip pip i nån minut. Sen sa han om ursäkt, han hade slagit in fel. En liten latte istället för en stor. Skulle jag möjligen... Jag sa xing. (Okej.) Det verkade inte som om det fanns något annat att göra. Något lättad gick han så till espressomaskinen. Den andra mannen tittade på. Omständligt gjorde han kaffet, hällde upp mjölk i en kanna och började skumma och värma. Hällde perfektionistiskt långsamt upp mjölken i koppen, skrapade ur skummet och såg att det inte räckte. Jag väntade. Den andra mannen tittade på. Han gick till kylen. Kvinnan som åt makade på stolen så att han kunde öppna. Han tog fram ett mjölkpaket, hällde i kannan, paketet tog slut. Han gick till kylen, kvinnan makade på sig, han tog fram ett nytt paket och fyllde på i kannan. Värmde mjölken. Hällde i kaffet. Kom till disken, satte koppen på en bricka istället för att ge mig.

En annan kund kom och frågade om det var så att de inte hade smörgåsar nu. Nä, de var slut för idag. Varmkorv då? Ja, det hade de. Sedan tittade han på kaffet och på mig och frågade om jag satt i rummet därinne. Ja, sa jag. Då kommer jag ut med den till dig, sa han. Intressant att välja att säga det när kaffet var klart. Jag gick, in och satte mig och följdes nästan omedelbart av honom med brickan med min kopp med  medioker latte.

Igår åkte vi skidor (snowboard gällde för vissa) på Nanshan som sådär en och en halv timme från Peking. Konstsnö förstås. För knappt 200 kuai fick vi transport, hyra ytterkläder och utrustning och en dag i backen. Plus att en snubbe fixade allt åt oss också så att vi inte behövde virra runt ännu mer och inte förstå hur saker och ting funkade.


Jag, Olla och Dhyani från klassen och Ollas syster Yuanita

Vädret var strålande på förmiddagen, efter lunch mulnade det på och började blåsa, men det var inte så farligt. Det var ganska litet dock, fanns en backe av varje färg i stort sett (grön, blå, röd och svart) så mot slutet av dagen tröttnade man lite. En ovan upplevelse att vara den mest erfarna på skidor. Vissa av snowboardåkarna hade åkt mer, men alla skidåkare var nybörjare och för alla utom en till var det första gången. Det klarade sig ganska bra, och de som inte betalade för instruktör verkade faktiskt lära sig av mig...


Sakhi och jag i liften (med en främmande kines emellan oss)

Kändes konstigt att åka skidor i Kina. När jag stod i liften och det var några svenskar bakom mig som pratade skulle de flesta av mina sinnen inte gissat på Pekingtrakten i mars. Om man tittade utanför själva skidområdet såg det dock väldigt kinesisk typ landsbygd ut. Jag åkte precis vid stängslet vid ett tillfälle och passerade ett lite lagom sjabbigt tegelhus med en massa höns i olika färger på den bruna gården. Inte vad man ser i Idre precis.




Ska så småningom lägga upp bilder på lägenheten, det är fina grejer ska ni veta. Imorgon har jag superlång dag med lektioner till fyra och sen wushu mellan halv sex och halv åtta. Men sen slutar jag å andra sidan 10:20 på fredagar. :)