wahaizi

När jag rullar runt i självvald isolering är det ett mellanting eller inte? Jag vet inte säkert om det glittrar eller luktar unket och om det finns på riktigt och om jag är vackert olycklig eller glad eller galen.

Bibliska figurer borde inte göra något för mig, men sen när var jag logisk förutom i andras medvetanden? Det återgår alltid till samma frågor men om man inte tänker på dem finns de faktiskt på ett sätt inte och det är inte lika mycket lögn som det kan låta som, för hur reella är frågor egentligen?

När det förvirrar kan man röra till det i utskrivna ord för andra och outskrivna tankar för sig själv och det kan bli gåshud av verkligheten. Ibland går det i längre rader utan synbar brytning, kanske är det enbart i avsaknad av klaviatur, kanske försöker jag bevisa något för någon.


Jag ska nog ta och packa lite.