our beds are burning
Någon gräns får det väl finnas hur dålig version man får göra av en sång även om det råkar vara originalet. Eller okej, me gusta melodin och harmoniken och så, budskapet är extremt bra, arret är t.o.m. acceptabelt. Jag har inget emot australiensiska, jag tycker det är rätt charmigt. Grejen är väl hur sångaren sjunger (i främst i verserna där han soloar...). Varför, varför gör han så?
Det gör ju att covern känd från Vivecas brädpass blir mer lyssningsvänlig. Inte för att hon sjunger särskilt fantastiskt, och inte heller verkar bry sig det minst om att ge tillbaka land till aborginierna...
Så varför varför gör han så?
Hej!
Det var länge sedan jag var på Viccan... Men jag har kört skivstång en till två gånger i veckan nu ett bra tag samt styrkemedel. Men nu vet jag vad det är jag saknat. Dessutom måste sägas att "Viccan" inte är bland dem ickesupersnygga "ledarna"...
Midnight Oils version är ju ändå miltals bättre än discovarianten. Den är ju bara platt vanlig tråkig eurodisco. Hans röst är ju klart roligare att lyssna på än hennes tillrättalagda e-typesångerska-variant...
Jag börjar betvivla din goda smak min sköna. Midnight Lamps version var ju lyssningsbar till skillnad från den där andra skräpen. Äcklig vider-förstörd var vad den var. Ingen känsla alls och en äcklig stylad töntpoppare som sjunger. Visst var M-Os sångare lite skum i början på verserna, men det var bara en kort grej och inte alls så fruktansvärt. Det är ju en gammal 80-talsmodesång. De kändes mer ärliga och andra halvan av verserna och refrängen är ju ungefär obegränsat mycket bättre än öronvåldtäktsverisionen. När man hör den där dance-skiten skämms man ju över att vara samma art som de som gjort den.
Oj hade typ glömt bort Nova Space! Älskar den där låten!:D
Ha en riktigt bra fortsättning på dan!:)
