Jag tror att jag överlever

Idag hade jag ångest på morgonen. Jag kände mig stressad och kunde inte sova fast jag var trött för att jag kom hem klockan två igår (jag var ute med Sarah och Laura från Storbirtannien). När jag kollade mejl fick jag hemlängtan, och jag grät lite när jag skrev till Oskar, för första gången här i Kina. Det var tydligen ett tecken för vad som skulle komma under dagen.

Oskar ville prata med mig och imorgon kväll skulle jag vara ledig så jag föreslog att han skulle försöka ringa då. Men när jag kom tillbaka idag från att ha ätit lunch med Shi Lei och sedan haft privatlektion så hade jag fått ett mejl från Oskar. Han älskar mig. Men han är inte kär i mig längre. Jag såg orden och trodde att jag drömde en mardröm. Resten av dagen var kaos och gråt, jag har pratat med många nära och kära i Sverige och fått många förmaningar att vara rädd om mig och inte göra något dumt. Jag mår såklart inte jättebra. Just nu är jag lite bortdomnad och försöker att se saker positivt. Och tyvärr så kan jag väl inte låta bli att hoppas att saker ska ändra sig till det bättre igen. Oskar kommer i alla fall hit på jullovet och hälsar på. Det kommer att kännas konstigt, men det ska bli trevligt att träffa honom. Tror jag.

Nu ska jag ut och festa. :/ Jag hade tänkt köpa nya skor och kanske nån fin top idag på eftermiddagen att ha ikväll, men sen fick jag ju mejlet från Oskar och jag kunde inte göra någonting.

Tack alla vänner och släktingar i Sverige för allt snällt och uppmuntrande ni sagt. Tack även till Oskar, men också stort otack. Du har min hatkärlek som du kanske förstår.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0